tisdag 16 september 2014

Have a Cigar

Idag har vi delat upp dagen i två olika upplevelser. 
Först så körde vi ut till Swampens land. Cirka 80 kilometer söder om New Orleans. 

Vi hade ställt in Donna på The Town of Jean Lafitte. Där letade vi efter något att göra, men det verkade ganska dött. Men så hittade vi en skylt med texten 'Airboat Adventures'. Det visade sej vara en tur med en flygande båt. Två timmars tur, sagt och gjort, bokat. 

Här nere är det nog 110 procents luftfuktighet och svetten flödade som vanligt. Men väl ute på båten och lite fart på den samma, så var allt OK. 

Ni kan följa äventyret i bilder här under.

Sen körde vi 100 kilometer västerut till en sockerrörs plantage. Till Laura, a Creole Plantation. 

En Lady Laura byggde den någon gång vid 1850 och den förvaltades sedan vidare inom familjen. 

Herrskapet bodde  och levde ju naturligtvis gott och fint, men när man fick se slavarnas 'bostäder', så inser man vilket kämpande liv dom hade. Många personer på små ytor kombinerat med sexdagars arbetsvecka ute i värmen. 

Så småningom så avskaffades slaveriet i USA efter inbördeskrigets slut 1865. Många av före detta slavfamiljer stannade dock kvar på plantagerna för att jobba vidare. Förhoppningsvis under drägligare förhållanden. 

Vi sa oss själva, att i New Orleans så skall vi sitta på en veranda och dricka rom och röka cigar. Nu blev det av. Ny inköpt rom från Lauras Plantation. Lite för söt rom för vår smak. Men vad gör det, vi har ju en alldeles egen varanda utanför vårt rum. 

I väntan på Airboat 

Fina vattenvägar 

Min lilla alligator, så fin du är 

Här kommer den stora alligator

Den här var så tam så denne gjorde vad dom förväntades. Utfodras ett par tre gånger om dagen med kyckling till sin och åskådarnas stora glädje. 

Fågellivet var inte så stor, och vi vet fortfarande inte vad detta är för fågel

Ja, han var oxå med ... 

Lauras boningshus 



Barnkammare 

Matsalen 


2 kommentarer:

  1. Ang. fågeln kan det vara en ägretthäger. Svårt att artbestämma till 100 % när man inte ser huvudet.
    Du verkar att ha plockat ihop mycket i sista bilden för att få till ett så fint stilleben :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det kommer till fåglar så kan jag inget. Jo, glador och sädesärlor känner jag igen.
      Att det skulle bli ett stilleben hade jag inte en tanke på, men när du säger det så ...
      Det ska bli spännande att se blogbilderna när vi kommer hem. Jag har ingen aning om hur det hela ser ut på en riktig skärm. Bara på plattan.
      Hälsningar från Ursula och Olle

      Radera